Kungsleden på skidor

Så fungerar vinterleden

Vintertid är Kungsleden markerad med röda kryss på stolpar, med ungefär 40 meter mellan dem. Två kryss på samma stolpe betyder att leden byter riktning. Vid mycket snö, på sjöar och där stolparna snöat över kompletteras markeringen med reflexkäppar eller ruskor.

Leden prepareras inte, och den går delvis i samma sträckning som skoterleden. Vinterleden kan också gå en annan väg än sommarleden – vinterleder går ofta över myrar och annan terräng som inte är lämplig att vandra i på sommaren. Följ kryssen, inte sommarmarkeringen.

Start och mål är desamma som på sommaren – Hemavan och Ammarnäs – med samma fem fjällstugor. Etapplängderna på sidan Kungsleden från Hemavan gäller sommarleden; vintervägen kan vara något annorlunda.

När kan man åka?

Fjällstugorna, som drivs av Svenska Turistföreningen (STF), har normalt vintersäsong från slutet av februari till månadsskiftet april/maj. Då växer dagen snabbt – från ungefär nio–tio timmar mellan soluppgång och solnedgång i slutet av februari till över 15 timmar i mitten av april. I början av februari är dagarna korta.

Utanför stugornas säsong behöver du eget tält, sovsäck, friluftskök och mat för hela turen.

Stugorna vintertid

Alla fem stugorna mellan Hemavan och Ammarnäs – Viterskalet, Syter, Tärnasjö, Serve och Aigert – har vintersäsong. Alla ligger mindre än en kilometer från den markerade vinterleden, så leden passerar inte alltid precis vid stugan. Följ skyltningen sista biten.

• Mat – Viterskalet, Tärnasjö och Aigert har butik. Syter och Serve har ingen.
• Hund – varje stuga har ett begränsat antal rum för hund. Boka i förväg.
• Säkerhetsrum – när stugorna är stängda står ett säkerhetsrum öppet, men det är bara till för nödlägen, inte för planerade övernattningar.

Läs mer om fjällstugorna.

Första dagen: Hemavan–Viterskalet

Kungsleden börjar vid naturum i Hemavan, och första stugan är Viterskalet – ca 10–11 km längs sommarleden. Viterskalet är också ett bra mål för en dagstur på turskidor, fram och tillbaka.

• Börja tidigt och planera efter dagsljuset – det är lättare att åka i ljus än att leta kryss i mörker.
• Ta pauser och drick, även när det är kallt. Varm dryck i termos gör stor skillnad.
• Reglera värmen. Ta av ett lager innan du blir svettig i uppförsbackar och sätt på det igen direkt när du stannar.
• Skydda dig mot sol och kyla – solskydd och skidglasögon, även en mulen dag.

Utrustning

För en flerdagstur på turskidor behöver du bland annat:

• Skidor – turskidor med stålkant, turpjäxor, stavar med stora trugor och stighudar.
• Kläder – två underställ, mellanlager, varm förstärkningsjacka, vind- och vattentätt skal med rymlig huva, mössa, buff, tunna och varma vantar, damasker, sol- och skidglasögon.
• Säkerhet – karta och kompass, första hjälpen och skavsårsskydd.
• I stugan – underlakan och örngott behövs alltid, även med sovsäck.
• Ström – pannlampa och powerbank, eftersom stugorna saknar el.
• Vatten – lägg flaskan i en ullsocka eller vante så att den inte fryser.

En rimlig packvikt i ryggsäcken är 10–14 kilo. En pulka är ett annat sätt att dra packningen. Se också packlistan för sommaren.

Väder, vind och sikt

Vinden avgör mer än temperaturen. Enligt Lantmäteriets fjällkarta blir det svårt att orientera sig i snödrev redan vid 14–17 m/s, och vid 18–24 m/s är det omöjligt att orientera sig – sikten är närmast obefintlig. Vid storm är det ofta enda utvägen att ta sig inomhus eller gräva ned sig i snön.

Vinden gör också kylan värre: vid 10 m/s känns −10 °C som ungefär −20 °C.

• Läs väderprognosen innan du går, och respektera fjällvädervarningar.
• Vid dålig sikt: lita helt på kompassen och kontrollera den ofta. Ni kan också låta en kamrat gå en bit före och styra hen i rätt riktning med kompassen bakifrån.
• Låga moln i dalen betyder ofta dimma på kalfjället.
• Vänd i tid. Rastskydden längs leden är alltid öppna, men räkna inte med att det finns ved.

Lavin

Enligt Naturvårdsverket är lavinrisken generellt låg för den som håller sig till markerade vinterleder. De är i de flesta fall dragna så att de undviker brant terräng, men risken ökar snabbt om du lämnar leden. Sommarlederna tar däremot ingen hänsyn till lavinterräng – ännu ett skäl att följa kryssen.

Läs lavinprognosen för fjällen innan du går, och var extra försiktig dagarna efter snöfall, efter kraftig vind och när det blir varmare.

Färdmeddelande och nödläge

• Färdmeddelande – lämna ett hos någon som väntar på att du hör av dig: var du startar, vilken väg du tar, när du räknar med att vara framme och vilka som är med. Det går också att göra på Fjällsäkerhetsrådets webbplats.
• 112 – larma fjällräddningen. Ange var du är och om någon är skadad.
• Hjälptelefoner finns vid flera fjällstugor och rastskydd och går direkt till polisen – men inte överallt. Vid Aigert finns ingen.
• Lita inte på mobilen – täckningen är dålig och kylan tömmer batteriet.

Skotrar, renar och hund

Där vinterleden och skoterleden sammanfaller får du räkna med skotrar. Lederna används av skidåkare, skoteråkare och hundspann. Mer om reglerna på sidan om skoter.

På skidor rör du dig tyst och kan komma nära renar innan de märker dig. Gå runt dem, särskilt mot slutet av vintern när kalvningen närmar sig. Håll hunden kopplad – det är Länsstyrelsens råd, och lösa hundar uppfattas ofta som ett hot av renarna.